Andra Dagen

Idag har det hänt mycket. Planerna blev ändrade ett antal gånger, men till slut har allting ordnat sig.

Var ska man börja?

Jo, ettbussen till Luxor missade vi. När bussen åkte stod vi alldeles brevid busscentralen och käkade någon form av lammkött i bröd.

Bussen gick for tidigt. Antagligen var den redan full.

Så där satt vi. Och käkade. Bröden var mer mättande än vad jag trodde så jag gav bort resten till en man som såg hungrig ut.

Vi fick höra att nästa buss skulle gå klockan tre. I väntan på detta valde vi att besöka ett lokalt cafe. Till Fredriks stora glädje hade detta cafe ett biljardbord och han utmanade ägaren i en match.

När vi återigen besökte busstationen fick vi veta att det inte alls skulle gå någon buss klockan tre. Frågan var hur vi nu skulle ta oss till Luxor. Vi visste att man kunde ta taxi, men att om man åker i Nildalen så måste man färdas i en konvoj med poliseskort.

Resenärerna lyckades så småningom lokalisera en lokal samlingsplats för taxibilar och ansåg att detta borde vara en bra utgångspunkt.

Där träffade vi en man som på egyptiskt vis höll en annan man i handen.

– Where are you going?
– To Luxor
– You cannot go to Luxor… only a special car would take you to Luxor. With a normal car it would be 300 pounds, but you have to go in a special car. That will cost you 500 pounds. If you want, I can get you a special car.

Jag hade läst att en taxiresa till luxor (ca fem timmar) kostar 200 pund.

Mannen:
– How much will you pay for Luxor?
– 200 pounds.
– Okay. Come back in 30 minutes.

En halvtimme senare var vi tillbaks. Där stod mannen och väntade med sin bil.
Bilen, eller minibussen, var fullproppad. Det inhyste fem rader säten, med tre stolar på varje rad. Tydligen verkar det vara ovanligt att utlänningar åker med den lokala taxin på så långa avstånd. Vanligtvis brukar det vara större taxibolag som ordnar detta, eftersom de har köpta tillstånd.

Taxiföraren var orolig för att det här skulle orsaka honom en del problem, då han inte hade något tillstånd.

Hursomhelst, så kom vi iväg. Enbart en av de övriga passagerarna kunde engelska. Även han skulle till Luxor. Resten hade destinationen Qena, vilken verkade vara någon form av arbetarstad, en timme från Luxor.

När vi reste genom Hurghada såg vi hur enormt stor staden var. Den engelsktalade i bilen sade att det nog befann sig 2-3 miljoner människor i staden, men att de flesta inte bodde där utan kom från andra delar av Egypten.

Man såg även hur extremt mycket byggande det var. Den här staden kommer förmodligen att inhysa 5 miljoner invånare om bara ett par år.

Efter ett tag kom vi ut i rent ökenlandskap, med massor av sand och vackra berg. Resan tog ett tag. Det blev mörkt. Vi rastade på ett ställe och under resans gång pratade vi med den engelsktalande. De övriga verkade inte bry sig. Utom vid en punkt, då vi pratade religion och jag tog upp ett svenskt exemplar av koranen. Den ville några se.

Slutligen kom vi fram till Qena. Där böt vi taxi. Byten av taxi innebar även byte av förare och körstil. Denna man var vild. Han ägde vägen. Resan härifrån till Luxor var en rysk roulette med mötande bilar.

Mannen körde nämligen den tänkta timmen men plattan i botten. Hela tiden.
På en rak Svensk väg med regler kan det ju funka. Men det här är Egypten. Här finns inga regler. Här är det nämligen så att folk har vanan att köra om. Oavsett om det kommer bilar i motsatt körriktning eller ej.
Så samtidigt som vår chaufför hängde över ratten med full gas så kom det andra bilar mot oss även dessa i full gas, eftersom de körde om en bil i motsatt körriktning. Så bilarna som flög mot oss passerade ofta mellan våran bil och en bil i motsatt körriktning. Därför kom de ibland riktigt, riktigt nära.
Och det kände jag. Eftersom jag satt nära dörren. Och dörren inte helt satt fast…

Men vi överlevde. Och väl i Luxor har vi lyckats undvika att bli lurade igen. En man erbjöd oss hotel för 250 pund per natt och sade att det var omöjligt att hitta nÃ¥got billigt i Luxor vi denna tidpunkt. Vi frÃ¥gade vilket hotel det var. Han svarade “Hotel Venus”. Vi slog upp hotellet i vÃ¥ra böcker och fann att hotellet bara tog 30 pund per natt… Bra reseböcker är värda mycket!

Vi letade fram ett hotell själva. Det vi hamnat pÃ¥ nu är helt perfekt. 100 pund per natt, för tvÃ¥ pers inkl frukost. DÃ¥ har vi eget badrum, balkong och utsikt över Nilen 🙂

Imorgon ska vi se allt det som finns i Luxor. Förmodligen kommer vi inte att hinna med detta på en dag, utan det blir nog så att vi får ta en natt till på hotellet sedan.

NÃ¥väl. Nu ska jag försöka fÃ¥ upp lite bilder…

One thought on “Andra Dagen”

  1. Hejsan!
    Kul att se bilderna här hemma,bra med detta system.
    hoppas att skriver mera det är jätte kul att läsa.
    ha det så bra ,många hälsningar mamma ,pappa ,frida

Leave a Reply

Your email address will not be published.